Sveriges medeltida handskrifter

De svenska medeltida handskrifterna kan som regel indelas i två huvudgrupper efter sina språk, latin eller svenska, även om det finns några få handskrifter med texter på både latin och svenska. Som svenska betraktas i vanliga fall handskrifter som tillkommit inom det medeltida Sveriges gränser. Det innebär bland annat att böcker från landskapen Skåne, Blekinge och Halland räknas som danska, medan böcker tillkomna i Finland räknas som svenska.

Latinska handskrifter producerades i Sverige med säkerhet först på 1100-talet, och några av dem finns fortfarande kvar, t.ex. Skaramissalet och Vallentunakalendariet. Många latinska handskrifter slaktades efter reformationen på 1500-talet, men återanvändes som omslag till arkivhandlingar. De finns nu till stor del i Riksarkivet. Dessa handskrifter var oftast avsedda för kyrkans verksamhet, och de är i många fall äldre än övriga bevarade handskrifter.

Den största mängden bevarade svenska medeltida latinska handskrifter härrör från Vadstena kloster, som hade en rik bokproduktion under 1400-talet och vid 1500-talets början.

De latinska handskrifterna från utlandet har i många fall kommit till Sverige under 1600-talet. Dit hör bland annat Necrologium Lundense, tillverkad i Lund i början av 1100-talet. En del har köpts in, som Guldbibeln från Canterbury (Codex Aureus) och Silverbibeln (Codex Argenteus – som är den enda bevarade handskriften på gotiska, och som alltså egentligen inte hör hit). Många handskrifter har också hamnat i landet som krigsbyten, såsom Djävulsbibeln (Codex Gigas), och härrör ursprungligen från bland annat Tjeckien, Tyskland och Polen. Dessa handskrifter spänner tidsmässigt över omkring tusen år: från 500-talet fram till 1500-talet. Flertalet har anknytning till kyrkans riter, men många andra genrer är representerade: kyrkorätt, teologi och filosofi, medicin, alkemi, geografi.

Den äldsta hela boken på svenska innehåller Äldre Västgötalagen från ca 1280. Från 1300-talet finns bara ett litet antal böcker kvar, som nästan alla också är lagböcker. Från 1400-talet är många fler genrer bevarade: riddarromaner, historiska krönikor, Birgittas uppenbarelser, bönböcker, predikningar, religiös uppbyggelselitteratur och från medeltidens slut på 1500-talet också tekniska och medicinska skrifter.

De medeltida böckerna på svenska är ungefär 250, varav 150 är lagböcker. Det kan jämföras med till exempel de bevarade medeltida böckerna på tyska, som är omkring 10 gånger fler. Huvuddelen av de svenskspråkiga handskrifter finns i Kungliga biblioteket. Två tredjedelar utgörs alltså av laghandskrifter, resten till största delen av böcker med religiös litteratur som härstammar från Vadstena kloster. En liten exklusiv grupp handskrifter innehåller medeltida ”underhållningslitteratur”, såsom riddarromaner och historiska krönikor, mestadels på vers. Två av de mest kända är Fru Märtas bok (ca 1448-63) och Fru Elins bok (ca 1487-88).

I svenska bibliotek, främst KB och Uppsala universitetsbibliotek, finns också ett rätt stort antal danska handskrifter. Huvuddelen av de danskspråkiga böckerna i svenska bibliotek innehåller Skånelagen, men även den förnämsta handskriften av Jyske lov (Jyllandslagen), samt några samlingar med riddarromaner och annan underhållningslitteratur och några bönböcker. Samma genresammansättning har de svenska böckerna i danska bibliotek. Det kongelige bibliothek i Köpenhamn har den största samlingen svenska medeltida handskrifter utanför Sverige. Där finner man bland annat Moseböckerna (ca 1430-1440) i en parafraserad översättning till fornsvenska.

Samlingarna av isländska och norska handskrifter är också av betydelse, eftersom de numera är de största utanför Island. Bland klenoderna kan nämnas Isländska homilieboken i Kungliga Biblioteket och Snorres Edda i Uppsala universitetsbibliotek, men också i denna språkgrupp är lagböckerna flest.

Vid sidan om dessa ”Västerländska” handskrifter finns det i svenska samlingar också grekiska och Östeuropeiska handskrifter.

En något utförligare presentation av de svenskspråkiga handskrifterna, med vidare hänvisningar, finns i Patrik Åström, ”Manuscripts and bookprinting in late medieval Scandinavia and in Early Modern Times”. The Nordic Languages. Vol. 2. Eds. Oscar Bandle et al. Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft. Berlin & New York: Mouton de Gruyter 2005. S. 1067–1075.

En kortfattad översikt